En dag med bebis

Våra dagar med A går i 3 timmars intervaller. A är en riktig Skalman, han har sin mat och sov klocka och det är den som styr vår dag. Nu har det redan gått 7 dagar hemma ( vi var tre dagar på avdelningen innan vi kom hem) men det känns som en ända lång dag.

Var 3e timme äter A ( oftast) då blir det amning och sedan ersättning till efterrätt. Eftersom A är liten men går upp i vikt ( peppar peppar) så får han även ersättning men tanken är att helamma och sluta med ersättningen lite längre fram.

Oftast sover han djupt på dagen och är uppe på natten, som hans rytm var i magen. När klockan är 12 brukar vi ha hunnit med frukost och dagen kan börja. Nu har vi haft besök hos oss på dagarna så vi har inte åkt runt så mycket. Vi undviker folkmassor som det är på Mall of Scandinavia och Barkarby outlet osv för det är sjuktider och det är onödigt att utsätta A för det men promenader utomhus går vi. Sen idag blir vår första utflykt då vi ska på visning av en lägenhet.

Oftast sover han till och från till klockan 16-17 och sen är han pigg. ( igår passade jag på att sova en stund på kvällen medan M tog hand om A. det behövdes).

Vid 22-23 brukar A somna och då ”lägger vi oss för natten” men sen är det upp igen för amning vid 02:00 och sen kan han ha svårt att somna om. Igår va han vaken 02:00-06:00 och inatt somnade han om efter en timme typ och vaknade vid 07:00.

Nu är han pigg och ligger i sin babynest bredvid oss i sängen och tittar runt medan M kollar sin serie och jag ligger och bloggar bredvid. Det är skönt att han gillar att ligga lite för sig själv ibland så våra armar får vila ( även om han är liten så blir det tungt haha). Dock har han stunder då han vill ligga nära och mysa och då försöker vi ligga hud mot hud med A både jag och M och det gillar han. Så mysigt. Vår älskling. Vi är så kära i honom.

Han är väldigt snäll och visst kan han skrika men det går oftast över snabbt. Vi lär oss snabbare vad det är han vill. Oftast är han hungrig, gosig eller pruttig i magen.

Livet med bebis är verkligen en omställning men helt underbart. Sen finns det stunder där man är helt slut och vill gråta och påsarna under ögonen går inte att täcka med smink men allt ”jobbigt” försvinner när man håller han i famnen och ser hans gulliga ansikte. Det är värt allt.