Jacqueline Rova

Det här med amning…

Jag trodde att det skulle kännas konstigt att amma, att det skulle kännas ”fel” , Mina tuttar har ju alltid varit ”mina” och att dom ska bli ”mat” kändes bara knäppt i hjärnan. Men när A väl greppade tag på bb så kändes det inte alls konstigt. Det va ju ovant men det kändes naturligt. Sen att se mjölken ”spruta” eller droppa det är lite knäppt haha eller när jag ”handmjölkar” då känner jag mig som en ko.
Så psykiskt funkar amningen ändå jättebra vilket känns skönt.

Fysiskt däremot var ja inte beredd på att det skulle göra så pass ont även om jag läst och hört det, främst av vänner. Jag har även hört att det kan göra ont i magen när man ammar för att livmodern drar ihop sig men det har jag aldrig känt av tur nog.

Sen dag ett har vi ju gett ersättning och ammat var 3-4 timme men nu sen ca en vecka tillbaka har jag främst ammat och gett ersättning 3 gånger om dagen. Det har gjort så att A vill amma oftare och även längre stunder och även om det är en mysig stund av närhet så gör det sååå ont. Tur så har jag inte fått sår men det gör ont när han greppar tag. Igår kom det tom lite tårar ifrån mig för jag kände ”nej jag orkar inte mer nu”. Sen var jag även sjukt trött men det är jobbigt att ha ont flera gånger varje dag. Jag använder en kräm från apoteket den hjälper säkert lite men jag vet inte. Att amma känns som ”tusen nålar” och jag som redan har känsliga nippels, haha. Nu gör det dock inte lika ont när han väl suger men innan gjorde även det ont. A har även ett favvo bröst för där hittar han snabbare greppet vilket har gjort att för att undvika att A blir galen (speciellt på natten) så ger jag det när han är otålig men det gör oxå att det gör ännu ondare så för att avlasta måste jag ta det andra bröstet men det är lite trixigare. Varför måste det göra så ont? M fick stoppa sitt lillfinger i As mun när han undersöktes på barnakuten och då förstod han att A har riktigt hårt sug. Sen är detta min upplevelse så de kan ju säkert vara olika. Det finns ju en form av napp man kan sätta på nippelsen så att A inte suger direkt på, det kanske kan hjälpa eller att bröstpumpa och sedan ge i flaska för att avlasta ibland..får se om jag får ta till det eller om det blir bättre med tiden.

En till sak om jag får klaga, vilket jag får eftersom att det är min blogg haha…amningskupor, det är tur att det finns men det är så jobbigt att behöva ha det på sig 24/7..och att alltid ha på sig amningsbh..jag längtar tills att jag kan låta dom vara ”fria” haha.

Nu blev det lite klagande och oavsett allt så skulle jag ta på mig all smärta som fanns bara A mår bäst men man behöver få klaga lite ibland. Sen anledningen till att jag ens bloggar är två saker..

1 att det blir som en dagbok och det är kul att kolla tillbaka eftersom att jag har guldfisk minne

2 jag försöker att skriva så ärligt jag kan för att när jag var gravid så läste jag sönder mig på mamma bloggar och jag vill ge mina upplevelser så att det kanske kan bidra till att någon får någon hjälp eller igenkänning ( för att känna sig ensam är aldrig kul) . Och det är befriande, tycke jag, när allt inte bara är rosa moln, att vara gravid, föda barn eller att ha barn drar med sig många jobbiga stunder men det tycker jag man undviker att prata om vilket är jätte dumt. Jag tror säkert att alla mammor ( och pappor såklart) kan relatera till vissa stunder och då känns det alltid bättre att man kan prata om det och känna samhörighet. Så tycker iaf jag.