Idag åkte jag in till stan för att få pedikyr. M brukar suprisa mig med att få gå och göra olika behandlingar lite då och då vilket är väldigt uppskattat av mig! Så idag fick mina fötter lite kärlek. Det var så skönt att få fotmassage och sitta i en massagestol men jag kommer inte att rekommendera stället. Oavsett vart fötterna fina och jag behöver inte skämmas på förlossningen, haha.
Det var med blandade känslor att åka in till stan, nu när det verkligen kan ske när som helst blir jag lite ”hemma-bekväm”. Jag vill gärna att vattnet ska gå hemma och gärna när M är med, så att springa på stan stressar mig om jag ska vara ärlig. En del av mig vill bara sitta hemma med M tills allt drar igång haha jag är så rädd att få panik om jag är hemma själv och att M ska sitta fast i trafik osv…jag nojar mig mycket nu, över allt och ingenting. Jag växlar från att tänka ” bebis kom nu, jag längtar ihjäl mig efter dig” till att ” åh helvetes jäkla skit hur i helvete ska vi fixa det här”…berg och dalbana i tankar och känslor med andra ord.
För det är också det mina annars inte så aktiva dagar går ut på…att tänka. Jag tänker och tänker och tänker. Hur kommer det att bli? Kommer han skrika sönder sig när vi åker kommunalt? Hur kommer det fungera att resa med bebis? Hur ofta kommer vi att byta blöja? Hur kommer det kännas att amma? osv..Jag blir så slut av att tänka så jäkla mycket, tur så har senaste säsongen av Gracie & Frankie laddats upp på Netflix, när jag tittar på den så får jag lite avkoppling från min tankeverksamhet.
Senaste kommentarer